2.1. Maskinvara som stöds

Debian ställer inga maskinvarukrav utöver kraven ställda för Linux kärnan och GNU:s verktyg. Därför kan alla arkitekturer eller plattformar till vilka Linuxkärnan, libc, gcc och så vidare, blivit porterade, och för vilken en portering till Debian finns, köra Debian. Referera till ports-sidorna på https://www.debian.org/ports/i386/ för mera detaljer om 32-bit PC-arkitektursystem som har blivit testade med Debian GNU/Linux.

Hellre än att försöka att beskriva alla de olika maskinvarukonfigurationerna som finns stöd för i 32-bit PC innehåller det här avsnittet allmän information och pekar till källor för ytterligare information.

2.1.1. Arkitekturer som stöds

Debian GNU/Linux 13 har stöd för 9 större arkitekturer och ett flertal variationer av varje arkitektur kända som varianter.

Arkitektur Debian-beteckning Underarkitektur Variant
AMD64 & Intel 64 amd64    
Intel x86-baserad i386 standard x86-maskiner standard
Endast Xen PV-domäner xen
ARM armel Marvell Kirkwood och Orion marvell
ARM med hårdvara FPU armhf multiplatform armmp
64bit ARM arm64    
64bit MIPS (little-endian) mips64el MIPS Malta 5kc-malta
Cavium Octeon octeon
Loongson 3 loongson-3
32bit MIPS (little-endian) mipsel MIPS Malta 4kc-malta
Cavium Octeon octeon
Loongson 3 loongson-3
Power Systems ppc64el IBM POWER8 eller nyare maskiner  
64bit IBM S/390 s390x IPL från VM-läsare och DASD generisk

Det här dokumentet täcker in installationen för 32-bit PC--arkitekturen med Linux-kärnan. Om du letar efter information om någon av de andra arkitekturerna som Debian stöder kan du se på sidorna för Debian-porteringar.

2.1.2. Processor, moderkort och grafikstöd

Komplett information angående kringutrustning som stöds kan hittas i Linux Hardware Compatibility HOWTO. Det här avsnittet innehåller endast grundläggande information.

2.1.2.1. Processor

I stort sett alla x86-baserade (IA-32) processorer som fortfarande används i vanliga persondatorer stöds, Detta omfattar också 32-bitars AMD och VIA-processorer, samt nyare processorer som Athlon XP och Intel P4 Xeon.

Debian GNU/Linux trixie kommer inte fungera att köra på 586 (Pentium) eller tidigare processorer.

[Notera] Notera

Om ditt system har en processor av typen 64-bitars AMD64 eller Intel 64-familjerna, så bör du antagligen använda installationsprogrammet för arkitekturen amd64 istället för (32-bitars) arkitekturen i386.

2.1.2.2. In/ut-buss

Systembussen är den del av moderkortet som tillåter processorn att kommunicera med kringutrustning såsom lagringsenheter. Din dator måste använda PCI, PCIe, eller PCI-X bussen. Praktiskt taget alla persondatorer som sålts de senaste åren använder någon av dessa.

2.1.3. Bärbara datorer

Ur teknisk synvinkel är bärbara datorer vanliga datorer, så all information om PC-system gäller även för bärbara datorer. Installationer på bärbara datorer fungerar numera vanligtvis direkt, inklusive saker som att automatiskt stänga av systemet när du stänger locket och specifika hårdvaruknappar för bärbar dator som de för att inaktivera wifi-gränssnitten (flygplansläge). Icke desto mindre använder hårdvaruleverantörerna ibland specialiserad eller proprietär hårdvara för vissa bärbara datorspecifika funktioner som kanske inte stöds. För att se om just din bärbara dator fungerar bra med GNU/Linux, se till exempel Linux Laptop-sidorna.

2.1.4. Flera processorer

Stöd för flera processorer — även kallad symmetrisk multiprocessing eller SMP — är tillgänglig för denna arkitektur. Standard Debian 13 kärnavbildningen har kompilerats med stöd för SMP-alternativ. Detta innebär att kärnan kommer att upptäcka antalet processorer (eller processorkärnor) och automatiskt inaktivera SMP på en processorsystem.

Att ha flera processorer i en dator var ursprungligen bara ett problem för avancerade serversystem men har blivit vanligt på senare år nästan överallt med introduktionen av så kallade fler kärniga-processorer. Dessa innehåller två eller flera processorenheter, kallade kärnor, i ett fysiskt chip.

2.1.5. Stöd för grafikhårdvara

Debians stöd för grafiska gränssnitt bestäms av det underliggande stödet som finns i X.Orgs X11-system och kärnan. Grundläggande framebuffer-grafik tillhandahålls av kärnan, medan skrivbordsmiljöer använder X11. Huruvida avancerade grafikkortsfunktioner som 3D-hårdvaruacceleration eller hårdvaruaccelererad video är tillgängliga beror på den faktiska grafikhårdvaran som används i systemet och i vissa fall på installationen av ytterligare blobbar för fast programvara (se Avsnitt 2.2, ”Enheter som kräver fast programvara”).

På moderna datorer fungerar det oftast direkt att ha en grafisk skärm. För ganska mycket hårdvara fungerar 3D-acceleration också bra direkt, men det finns fortfarande en del hårdvara som behöver binära blobbar för fast programvara för att fungera bra. I vissa fall har det förekommit rapporter om hårdvara där installation av ytterligare grafikkorts fastprogramvara krävdes även för grundläggande grafikstöd.

Detaljer om grafikhårdvaraoch pekenheter kan hittas på https://wiki.freedesktop.org/xorg/. Debian 13 skickar med X.Org version 7.7.

2.1.6. Maskinvara för anslutning till nätverk

Nästan alla nätverkskort (NIC) som stöds av Linux-kärnan stöds även av installationssystemet; modulära drivrutiner ska vanligtvis läsas in automatiskt. Det här inkluderat de flesta PCI/PCI-Express-kort samt PCMCIA / Express-kort på bärbara datorer Många äldre ISA-kort stöds också.

ISDN stöds men inte under installationen.

2.1.6.1. Trådlösa nätverkskort

Trådlösa nätverk stöds i allmänhet också och ett växande antal av trådlösa nätverkskort stöds av den officiella Linux-kärnan, även om många av dem kräver att fast programvara läses in.

Om fast programvara krävs så kommer installationsprogrammet att fråga dig om att läsa in den fasta programvaran. Se Avsnitt 6.4, ”Läsa in saknad fast programvara” för ytterligare information om hur man läser in fast programvara under installationen.

Trådlösa nätverkskort som inte stöds av den officiella Linux-kärnan går i allmänhet att få igång under Debian GNU/Linux men de stöds inte under installationen.

Om det uppstår ett problem med det trådlösa och det inte finns något annat nätverkskort som du kan använda under installationen så är det fortfarande möjligt att installera Debian GNU/Linux med en komplett DVD-avbildning. Välj alternativet att inte konfigurera ett nätverk och installera endast de paket som finns tillgängliga på DVD-skivan. Du kan sedan installera drivrutinen och den fasta programvara som du behöver efter att installationen är färdigställd (efter omstarten) och konfigurera ditt nätverk manuellt.

I vissa fall finns drivrutinen du behöver inte tillgänglig som ett Debian-paket. Du kommer då att behöva leta om det finns källkod tillgänglig på Internet och själv bygga drivrutinen. Hur man gör det här är utanför omfånget för den här handboken. Om ingen Linux-drivrutin finns tillgänglig, är din sista utväg att använda paketet ndiswrapper, vilket tillåter att du använder en drivrutin från Windows.

2.1.7. Punktskriftsskärmar

Stöd för punktskriftsskärmar bestäms av det underliggande stödet som finns i brltty. De flesta skärmar fungerar under brltty, anslutna via antingen en serieport, USB eller Bluetooth. Information om vilka punktskriftsenheter som stöds kan hittas på webbplatsen för brltty. Debian GNU/Linux 13 levereras med brltty version 6.5.

2.1.8. Talsyntes (maskinvara)

Stöd för talsyntes (maskinvara) bestäms av det underliggande stödet som finns i speakup. speakup har endast stöd för integrerade kort och external enheter anslutnas till en serieport (inga USB-, serie-till-USB- eller PCI-adaptrar stöds). Information om stöd för talsyntesenheter (maskinvara) kan hittas på webbplatsen för speakup. Debian GNU/Linux 13 levereras med speakup version 3.1.6.

2.1.9. Kringutrustning och annan maskinvara

Linux har stöd för ett stort antal maskinvaruenheter såsom möss, skrivare, skannrar, PCMCIA/CardBus/ExpressCard och USB-enheter. Dock krävs inte de flesta av dessa enheter vid installation av systemet.

USB-hårdvara fungerar i allmänhet bra. På vissa mycket gamla PC-system kan vissa USB-tangentbord kräva ytterligare konfiguration (se Avsnitt 3.6.6, ”Maskinvaruproblem att se upp för”). På moderna datorer fungerar USB-tangentbord och möss utan att det krävs någon specifik konfiguration.