3.3. Information du behöver
Föregående  Kapitel 3. Före installation av Debian GNU/Linux  Nästa

3.3. Information du behöver

3.3.1. Dokumentation

3.3.1.1. Installationshandbok

Dokumentet du nu läser, som är en utvecklingsversion av Installationsguiden för nästa utgåva av Debian; tillgänglig i olika format och översättningar.

3.3.1.2. Maskinvarudokumentation

Innehåller ofta användbar information om hur du konfigurerar eller använder din maskinvara.

3.3.2. Hitta informationskällor för maskinvara

I många fall kan installationsprogrammet automatiskt identifiera din maskinvara. Men för att vara förberedd rekommenderar vi att du gör dig hemmastadd med din maskinvara före installationen.

Maskinvaruinformation kan samlas in från:

  • Handböckerna som kommer med varje maskinvarudel.

  • BIOS/UEFI-inställningsskärmarna på din dator. Du kan se dessa skärmar när du startar din dator genom att trycka på en kombination av tangenter. Kontrollera din manual för kombinationen. Ofta är det tangenten Delete eller F2, men vissa tillverkare använder andra tangenter eller tangentkombinationer. Vanligtvis när du startar datorn kommer det att finnas ett meddelande som anger vilken tangent du ska trycka på för att komma till inställningsskärmen.

  • Förpackningarna och lådorna för varje del av maskinvaran.

  • Systemkommandon eller verktyg i ett annat operativsystem, inklusive filhanterarskärmar. Den här källan är speciellt användbar för information om RAM-minne och hårddisksutrymme.

  • Din systemadministratör eller Internetleverantör. De här källorna kan informera dig om de inställningar du behöver för att ställa in din nätverksanslutning och e-post.

Tabell 3.1. Maskinvaruinformation som som kan vara hjälpfulla för en installation

Maskinvara Information du kan behöva
Hårddiskar Hur många du har.
Deras ordning i systemet.
Om IDE (även känd som PATA), SATA eller SCSI används.
Tillgängligt ledigt utrymme.
Partitioner.
Partitioner där andra operativsystem är installerade.
Nätverksinterfaces Typ/model av tillgängliga nätverkssgränssnitt.
Skrivare Modell och tillverkare.
Grafikkort Typ/modell och tillverkare.


3.3.3. Maskinvarukompatibilitet

Många produkter fungerar utan problem på Linux. Mängden maskinvara som stöds av Linux ökar dagligen. Dock kan Linux fortfarande inte köra lika många olika typer av maskinvara som en del andra operativsystem.

Drivrutiner i Linux är i de flesta fall inte skrivna för en viss ”produkt” eller ett visst ”varumärke” från en specifik tillverkare, utan för en viss hårdvara/chipset. Många till synes olika produkter/märken är baserade på samma hårdvarudesign; det är inte ovanligt att chiptillverkare tillhandahåller så kallade ”referensdesigner” för produkter baserade på deras chipp som sedan används av flera olika enhetstillverkare och säljs under massor av olika produkt eller varumärkesnamn.

Detta har fördelar och nackdelar. En fördel är att en drivrutin för ett chipset fungerar med massor av olika produkter från olika tillverkare, så länge deras produkt är baserad på samma chipset. Nackdelen är att det inte alltid är lätt att se vilket faktisk chipset som används i en viss produkt/märke. Tyvärr ändrar ibland enhetstillverkare hårdvarubasen för sin produkt utan att ändra produktnamnet eller åtminstone produktens versionsnummer, så att när två stycken hårdvaror av samma märke/produktnamn köps vid olika tidpunkter, kan de ibland baseras på två olika chipset och använder därför två olika drivrutiner eller så finns det kanske ingen drivrutin alls för en av dem.

För USB och PCI/PCI-Express/ExpressCard-enheter, så är ett bra sätt att ta reda på vilken chipset de är baserade på är att titta på deras enhets-ID. Alla USB/PCI/PCI-Express/ExpressCard-enheter har ett så kallat ”leverantörs” och ”produkt” IDs, och kombinationen av dessa två är vanligtvis densamma för alla produkter baserade på samma chipset.

På Linux system, så kan dessa IDn läsas med lsusb kommandot för USB enheter och med lspci -nn kommandot för PCI/PCI-Express/ExpressCard enheter. Dessa leverantörs och produkt IDn är oftast angivna i form av två hexadecimala tal, separerade med ett kolon, som t.ex ”1d6b:0001”.

Ett exempel för utdata från lsusb: ”Bus 001 Device 001: ID 1d6b:0002 Linux Foundation 2.0 root hub”, varvid 1d6b är leverantörs-ID och 0002 är produkt-ID.

Ett exempel för utdata från lspci -nn för ett Ethernetkort: ”03:00.0 Ethernet controller [0200]: Realtek Semiconductor Co., Ltd. RTL8111/8168B PCI Express Gigabit Ethernet controller [10ec:8168] (rev 06)”. ID:erna ges inom de högra hakparenteserna, dvs här är 10ec leverantören och 8168 är produkt-ID:t.

Som ett annat exempel kan ett grafikkort ge följande utdata: ”04:00.0 VGA compatible controller [0300]: Advanced Micro Devices [AMD] nee ATI RV710 [Radeon HD 4350] [1002:954f]”.

På Windows system, så finns ID:n för en enhet i Windows enhetshanteraren på fliken ”detaljer”, där leverantörs-ID har prefixet VEN_ och produkt-ID har prefixet DEV_. På nyare Windows-system måste du välja egenskaper ”Hårdvaru-ID:n” i enhetshanterarens informationsflik för att faktiskt se ID:n, eftersom de inte visas som standard.

Att söka på internet med leverantör/produkt-ID, ”Linux” och ”drivrutin” som söktermer resulterar ofta i information om drivrutinsstödstatus för ett visst chipset. Om en sökning efter leverantör/produkt-ID inte ger användbara resultat, så kan en sökning efter chippetskodnamn, som också ofta tillhandahålls av lsusb och lspci (”RTL8111”/”RTL8168B” i nätverkskortsexemplet och ”RV710” i grafikkortsexemplet), kan hjälpa.

3.3.3.1. Testa hårdvarukompatibilitet med ett Live-System

Debian GNU/Linux finns även tillgängligt som ett så kallat ”live-system” för vissa arkitekturer. Ett livesystem är ett förkonfigurerat system som är färdigt att använda i ett komprimerat format som kan startas och användas från ett skrivskyddat medium som en CD eller DVD. Att använda det som standard skapar inga permanenta ändringar på din dator. Du kan ändra användarinställningar och installera ytterligare program inifrån livesystemet, men allt detta händer bara i datorns RAM, d.v.s. om du stänger av datorn och startar upp livesystemet igen, återställs allt till sina standardinställningar. Om du vill se om din hårdvara stöds av Debian GNU/Linux, är det enklaste sättet att köra ett Debian live system på det och prova det.

Det finns några begränsningar i att använda ett livesystem. Det första är att eftersom alla ändringar du gör inom livesystemet måste hållas i din dators RAM-minne, fungerar detta bara på system med tillräckligt med RAM-minne för att göra det, så installation av ytterligare stora programvarupaket kan misslyckas på grund av minnesbegränsningar. En annan begränsning när det gäller testning av hårdvarukompatibilitet är att det officiella Debian GNU/Linux live-systemet endast innehåller fria komponenter, det vill säga det finns inga icke-fria filer för fast programvara inkluderade i det. Sådana icke-fria paket kan naturligtvis installeras manuellt i systemet, men det finns ingen automatisk detektering av nödvändiga filer för fastprogramvara som i debian-installer, så installation av icke-fria komponenter måste göras manuellt om det behövs.

Information om tillgängliga varianter av Debian liveavbilder finns kan hittas på Debian Liveavbilder webbplatsen.

3.3.4. Nätverksinställningar

Om din dator är ansluten till ett fast nätverk (exempelvis en Ethernet eller motsvarande anslutning — inte en uppringd/PPP-anslutning) som administreras av någon annan, bör du be ditt nätverks systemadministratör om denna information:

  • Ditt datornamn (du kanske kan välja det här helt på egen hand).

  • Ditt domännamn.

  • Din dators IP-adress.

  • Nätmasken som används på ditt nätverk.

  • IP-adressen till den gateway som är standardrutten ut från ditt nätverk, om ditt nätverk har en gateway.

  • Systemet på ditt nätverk som du ska använda som en DNS-server (Domännamnstjänst).

Om nätverket du är ansluten till använder DHCP (Dynamic Host Configuration Protocol) för att konfigurera nätverksinställningar, behöver du inte denna information eftersom DHCP-servern kommer att tillhandahålla den direkt till din dator under installationsprocessen.

Om du har internetåtkomst via DSL eller kabelmodem (dvs. via ett kabel-tv nätverk) och har en router (som ofta tillhandahålls förkonfigurerad av din telefon eller catv -leverantör) som hanterar din nätverksanslutning, är DHCP vanligtvis tillgängligt som standard.

Om du använder ett WLAN/WiFi nätverk, bör du ta reda på:

  • Ditt ESSID (”network name”) för ditt trådlösa nätverk.

  • WEP- och WPA/WPA2säkerhetsnyckel för att ansluta till nätverket (om sådan används).

Föregående  Upp  Nästa
3.2. Säkerhetskopiera dina befintliga data!  Hem  3.4. Matcha minimikrav för maskinvara