Det grafiska installationsprogrammet är (experimentellt) aktiverat på arm64 debian-installer avbilder, men på vissa enheter kan du fortfarande behöva använda den seriella konsolen. Konsolenheten bör upptäckas automatiskt från den fasta programvaran, men om den inte gör det, efter att du har startat upp linux från GRUB-menyn kommer du att se ett ”Startar Linux”-meddelande, sedan inget mer.

Om du stöter på det här problemet måste du ställa in en specifik konsolkonfiguration på kärnans kommandorad. Tryck på e för ”Redigera kärna kommando-raden” när du är på GRUB-menyn och ändra

--- quiet

till

console=<enhet,<hastighet>

tex

console=ttyAMA0,115200n8

. När du är klar trycker du på Control+x för att fortsätta att starta upp med den nya inställningen.

Juno har UEFI så installationen är okomplicerad. Den mest praktiska metoden är att installera från USB-minne. Du behöver uppdaterad fastprogramvara för att USB-uppstart ska fungera. Bygger från http://releases.linaro.org/members/arm/platforms/latest/ efter Mars 2015 har testats och fungerar OK. Se Juno-dokumentationen för information om uppdatering av fast programvara.

Förbered en standard arm64 CD/DVD-avbild på ett USB-minne. Sätt i den i en av USB-portarna på baksidan. Anslut en seriell kabel till den övre 9-stifts serieporten på baksidan. Om du behöver nätverk (netboot avbild) ansluter du Ethernet-kabeln till uttaget på framsidan av maskinen.

Kör en seriekonsol på 115200, 8bitar ingen paritet, och starta upp din Juno. Den bör starta upp från USB-minnet till en GRUB-meny. Konsolkonfigurationen identifieras inte korrekt på Juno så det är bara att trycka på Enter visar ingen kärnutdata. Ställ in konsolen på

console=ttyAMA0,115200n8

(som beskrivs i Avsnitt 5.1.1, ”Konsolkonfiguration”). Kontroll+x för att starta bör visa dig debian-installer skärmarna och låter dig fortsätta med en standardinstallation.

UEFI är tillgängligt för denna maskin men det levereras normalt med U-Boot så du måste antingen installera UEFI-fast programvara först och sedan använda standardmetoder för uppstart/installation, eller använda U-Boot-uppstartsmetoder. Du måste använda en seriell konsol för att styra installationen eftersom det grafiska installationsprogrammet inte är aktiverat på arm64-arkitekturen.

Den rekommenderade installationsmetoden är att kopiera debian-installer kärna och initrd till hårddisken, med hjälp av det öppna inbäddade systemet som medföljer maskinen, starta sedan från det för att köra installationsprogrammet. Alternativt använd TFTP för att få kärnan/dtb/initrd kopierad och uppstartad (Avsnitt 5.1.4.1, ”TFTP-uppstart i U-Boot”). Efter installationen krävs manuella ändringar för att starta upp från den installerade avbilden.

Kör en seriekonsol på 115200, 8bitar ingen paritet, för att starta upp maskinen. Starta om maskinen när du ser ”Hit any key to stop autoboot:” tryck på en tangent för att få en Mustang# prompt. Använd sedan U-Boot-kommandon för att ladda och starta upp kärnan, dtb och initrd.

Uppstart från nätverket kräver att du har en nätverksanslutning och en TFTP-server konfigurerad för uppstarter (och antagligen även en DHCP-, RARP- eller BOOTP-server för automatisk närverkskonfiguration).

Inställning på serversidan för att stödja nätverksuppstart beskrivs i Avsnitt 4.4, ”Förbered filerna för nätverksuppstart via TFTP”.

setenv autoload no
dhcp

setenv ipaddr <ip address för klienten>
setenv netmask <nätmask>
setenv serverip <ip-adress för tftp servern>
setenv dnsip <ip-adress för namnservrarna>
setenv gatewayip <ip-address på standard gateway>

saveenv

printenv kernel_addr_r ramdisk_addr_r fdt_addr_r

setenv kernel_addr_r 0x46000000
setenv fdt_addr_r 0x47000000
setenv ramdisk_addr_r 0x48000000

tftpboot ${kernel_addr_r} <filnamnet på kärnavbild>
tftpboot ${fdt_addr_r} <filnamnet på dtb filen>
tftpboot ${ramdisk_addr_r} <filnamnet på den ursprungliga ramdiskavbildningen>

setenv bootargs console=ttyS0,115200 rootwait panic=10

bootm ${kernel_addr_r} ${ramdisk_addr_r} ${fdt_addr_r}

bootz ${kernel_addr_r} ${ramdisk_addr_r}:${filesize} ${fdt_addr_r}

Om din dator kan starta från USB kommer detta förmodligen att vara den enklaste vägen för installation. Förutsatt att du har förberett allt från ??? och Avsnitt 4.3, ”Förbereda filer för uppstart med USB-minne”, anslut bara ditt USB-minne till någon ledig USB-port och starta om datorn. Systemet bör starta upp, och om du inte har använt det flexibla sättet att bygga stickan och inte aktiverat det, bör du presenteras med en grafisk startmeny (på hårdvara som stöder det). Här kan du välja olika installationsalternativ, eller bara trycka på Enter.

Den grafiska versionen av installationsprogrammet är endast tillgänglig för ett begränsat antal arkitekturer, inklusive 64-bit ARM. Funktionaliteten hos det grafiska installationsprogrammet är i huvudsak densamma som det textbaserade installationsprogrammet eftersom det i princip använder samma program, men med ett annat gränssnitt.

Även om funktionaliteten är identisk, har det grafiska installationsprogrammet fortfarande några betydande fördelar. Den största fördelen är att det stöder fler språk, nämligen de som använder en teckenuppsättning som inte kan visas med det textbaserade ”newt”-gränssnittet. Det har också några användbarhetsfördelar som möjligheten att använda en mus, och i vissa fall kan flera frågor visas på en enda skärm.

Precis som med det textbaserade installationsprogrammet är det möjligt att lägga till startparametrar när du startar det grafiska installationsprogrammet.

Notera

Det grafiska installationsprogrammet kräver betydligt mer minne för att köras än det textbaserade installationsprogrammet: 640MB. Om det inte finns tillräckligt med minne kommer det automatiskt att falla tillbaka till det textbaserade ”newt”-gränssnittet. Om mängden minne i ditt system är under 260MB, kan det grafiska installationsprogrammet misslyckas med att starta upp alls medan uppstart av det textbaserade installationsprogrammet fortfarande fungerar. Användning av det textbaserade installationsprogrammet rekommenderas för system med lite tillgängligt minne.